Ni vet när man vet vem någon är men som man inte känner så väl. Man har sett personen och man har pratat ett par gånger. När man börjar gilla personen för den har en sån personlighet. Varje gång man träffar personen är det så man blir lite smått förälskad varje gång. Bara av tanken av den vid sin sida. Det har väl hänt alla någon gång, det har iaf hänt mig. Så med lite alkohol gör man många något dumt. Efter att pratat ett par gånger såg jag honom ute på krogen så återigen på fyllan skicka jag till han, vilket vi har gjort ett par gånger. Kvällen sluta med att han följde med mig hem och jag som aldrig dragit hem en kille från krogen någons sin för jag har lite mer respekt för min kropp en så. Och jag som har väldigt stor käft sa ett par saker som inte angår mig. Men sen var det inget mer med det. Så vi gjorde jag ni vet vad. Jag skulle upp jätte tidigt, då denna killen sov som ett lik gick han inte och väcka och jag som redan var sen var tvungen att sticka. Men skickar och förklara situationen. Efter det inte ett ljud. Veckan därpå snackar vi åter igen på jobbet ( ja, för självklart ska vi jobba ihop) lite pinsamt för honom tror jag, men jag bryr mig inte om sånt. Sen dess inte ett ord vi har bara unviket varandra (iaf jag) och först nu så ångest på kan man inte bara spela tillbaka till kvällen/natten. Varför tog den slut så fort, var tog han vägen?

Jag var också pappas lilla flicka en gång i tiden. Vi hade den bästa möjliga relationen, men jag tro mesta dels att vi hade så nära kontakt på grund av mitt sportande. Vilket var ett stort intresse för oss båda två på den tiden. Sen växte jag upp och...

När inte hjälpte att skära sig, när inte orken längre fanns kvar. Så försökte jag ta mitt liv, jag ville ta mitt liv. Det var för ungefär 7-8 årsen. Jag var så nere och orkade inte mer. Jag kände inte mig värd att leva, jag kände inte längre mig älsk...

Hur mår du? Är en ständig fråga som vi hör flera gånger om dagen och vi svarar alltid att det är bra. Men är vi ärliga? Mår vi egentligen bra? Det är klart man säger att man mår bra, tills någon kanske frågar på djupet, hur det egentligen är. Som om ...

Jag är en människa som har många vänner, en hyfsad familj, ett underbart jobb. Men jag har ändå aldrig känt mig såhär ensam. För det är ingen som ser, jag vill inte att någon ska se, jag vill inte att någon ska veta. Men jag behöver att åtminstone en...